The role of universities in innovation system

1THE ROLE OF UNIVERSITIES IN REGIONAL INNOVATION SYSTEMS - A NORDIC PERSPECTIVE Jan-Evert Nilsson (ed.) To be published by CBS Press, Copenhagen 2004-10-01 2Table of contents Preface 4 Sammandrag 5 1. Regional systems of innovation 8 Dynamics of capitalist economies 8 The role of public policy 9 National systems of innovation 10 Regional system of innovation 13 The new production of knowledge 14 Triple Helix 16 The regional impact of universities 18 The role of universities in regional innovation systems 19 2. Higher Education in the Nordic Countries 22 Denmark - a controlled expansion 22 Finland – increased focus on fields with growth prospects 25 Iceland – one dominant university 28 Norway – three waves of reforms 30 Sweden – crisis generated growth 35 National strategies and political circumstances 41 3. Regions with an old large comprehensive university 43 The battle for a university 43 The regional context 44 University of Aarhus 47 The University and the region 51 Social networks and engaged networkers 57 Conclusion 59 4. Regions with small comprehensive universities 61 The regional context 61 Background and early history 63 Growth paths 68 Interaction with the surrounding society 71 University, government and industry interactions 78 Conclusion 87 5. Regions with comprehensive technical universities 90 The regional context 90 Background and growth of the universities 92 University, government and industry interaction 96 Building Triple Helix partnership 105 Regional impact of universities reconsidered 110 36. Regions with university college with technical education 112 The genesis of the institutions 112 The regional context 114 The building of a university 115 University, government, and industry interaction 125 Regional impact 133 Conclusion 137 7. Region with comprehensive mini university 139 The regional context 139 The background for founding UNAK 140 Growth patterns 141 University, industry and government interaction 146 Regional impact 146 Conclusion 148 8. The role of university in regional innovation systems 150 The academic community 150 Regional impact of the universities 155 Elements in the regional systems of innovation 160 The universities’ role in the innovation system 162 The importance of the university in systems of innovation 165 Policy implications 166 9. References 173 4Preface This report is the outcome of the collective effort of nine scholars, who have been engaged in a on the “The Role of University in Regional Innovation System”. The project has been possible thanks to the financial support from the Nordic Industrial Fund – Centre for Innovation and Commercial Devel- opment. The Nordic Industrial Fund has shown great interest in the project and has made valuable comments. We would like to thanks for the financial support enabling us to engage in this work. The ideas of this report have evolved through a number of project meetings over a two-year period. The project group has discussed the chapters of the report in this process, and all co-authors have contributed to the entire report. There have been a division of labour within the group. Thus, the first chapter was written by Jan-Evert Nilsson, and Åke Uhlin, collaboration with Peter Arbo, Heikki Eskelinen, Kent Nielsen and Jan-Evert Nilsson did the work on chapter 2. Kent Nielsen has written chapter 3 and Peter Arbo and Heikki Es- kelinen chapter 4, Morten S. Dahl, Bent Dahlum and Håkan Ylinenpää chap- ter 5, Jan-Evert Nilsson and Åke Uhlin chapter 6, and Ingi Runar Edvardsson chapter 7. The final chapter was written by Jan-Evert Nilsson, who also has done the main editorial work and were responsible from co-ordinating the project. Jan-Evert Nilsson Peter Arbo Morten S. Dahl Bent Dahlum Ingi Runar Edvardsson Heikki Eskelinen Kent Nielsen Åke Uhlin Håkan Ylinenpää Karlskrona, Tromsø, Aalborg, Akureyri, Joensuu, Aarhus, Luelå October 2004 5Sammanfattning Det är en allmän uppfattning att det mogna industriländerna är på väg att omvandlas till kunskapsekonomier i vilka universitet och högskolor förutsätts spela en viktig roll för den ekonomiska tillväxten. Universitet och högskolor ses som en viktig resurs för att skapa ett konkurrenskraftigt näringsliv. OECD har länge förordat aktiva insatser för att skapa nationella innovationssystem som ett viktigt element i innovationspolitiken. Finland började tidigt med att utveckla en sådan jnnovationspolitik och Sverige följde efter i slutet av 1990- talet i samband med att Verket för innovationssystem etablerades. Teoribildningen om nationella innovationssystem utvecklades ursprungligen av nationalekonomer för vilka nationen av tradition upplevs som den rele- vanta geografiska enheten. Studier av innovationssystem i olika länder anty- der att det finns fler än ett innovationssystem i ett land. Det finns såväl funk- tionella innovationssystem, som i vissa fall överskrider nationsgränser, som regionala innovationssystem som är koncentrerade till en del av landet. Syfte och metod Syftet med denna studie är att studera vilken roll universitet och högskolor spelar i regionala innovationssystem. Med innovationssystem menas det sys- tem av privata och offentliga aktörer som främjar utvecklingen av, utvecklar och bidrar till spridningen av ny teknik och nya företag. Metoden som används är en praktikfallsmetod. Nio universitetsregioner i de fem nordiska länderna har valts ut. I dessa görs en studie av på vilka sätt uni- versitetet/högskolan påverkar den ekonomiska utvecklingen i regionen. I de flesta sker det genom att regionens utveckling sedan universitetet eller högskolan grundades följs. Vi har valt att studera andra eller tredje vågens universitet, dvs i huvudsak sådana som etablerats i samband med den stor utbyggnaden av högre utbildning som skett under efterkrigstiden. Skälen för etableringen av de nya universiteten har varierat över tiden. Un- der1950- och1 1960-talet var etableringen en integrerad del av uppbyggnaden av den nordiska välfärdstaten. Syftet var i första hand att säkra tillgången av kvalificerad arbetskraft till den växande offentliga sektorn. Under 1970- och 1980-talen började universitet och högskolor i allt högre grad betraktas som motorer i den industriella utvecklingen. Argumentet att det nya universitetet eller högskolan skulle bidra till att stärka konkurrenskraften i regionens näringsliv eller bidra till en modernisering av näringslivet blev allt viktigare. Synen på universitetens roll fick avgörande betydelse för utformningen av de nya universiteten och högskolorna. Vilken roll enskilda universitet och högskolor spelat i det regionala innovationssystemet återspeglar i hög grad vilken typ av universitet som utvecklats i regionen. Universitetens regionala effekter Etableringen av ett universitet har förhållandevis stora direkta lokala ekono- miska effekter, då utbildningen förutsätter att studenterna kommer till uni- versitetet. Storleken på den direkta effekten varierar beroende på univer- sitetens storlek mellan 3000 anställda och 22 000 studenter och 130 anställda och 900 studenter. Hur betydelsefull denna lokala effekt är bestäms i sin tur av regionens storlek. Medan regionen med det största universitetet har 645 6000 invånare, har den med det minsta endast har 27 000 invånare. Det största och det minsta universitetet i undersökningen förefaller sålunda vara av samma relativa betydelse. Den andra slutsatsen som kan dras av undersökningen är att karaktären på den regionala effekten är beroende av typen av universitet som finns i re- gionen. En avgörande skillnad är om universitetet har en teknisk fakultet eller inte. De universitet och högskolor som saknar teknisk fakultet påverkar den regionala utvecklingen i första hand genom att de bidrar till en generell höjning av utbildningsnivån i regionen. Huvuddelen av dem som utbildar sig vid dessa universitet har sin arbetsmarknad inom den offentliga sektorn. De regionala effekterna på den industriella utvecklingen av denna typ av univer- sitet är begränsad. För universitet med en teknisk fakultet är situationen an- norlunda. Rund flera av dessa universitet har det vuxit fram ny produktion inom dynamiska teknikområden, Under 1990-talet skedde tillväxten i första hand inom IT-området. Det är universitetens utbildning inom teknikområdet snarare än forskningen som fungerar som drivkraft i den industriella omvandlingen. Universitet och högskolor med en teknisk inriktning levererar unga, ambitiösa och kvalifi- cerade personer till företag som arbetar på expansiva marknader. Nyckeln till stora regionala effekter är sålunda att universitetet och högskolan erbjuder utbildningar inom teknikområden som kännetecknas av hög tillväxt och en stor långsiktig tillväxtpotential. Utbildningar inom datavetenskap, elektronik, telekommunikationssystem, programvaruteknik etc. är exempel på områden som uppfyllde detta krav under 1990-talet. På detta sätt avgör universitetets eller högskolans utbildningsportfölj hur stor regional tillväxtpotential som ett universitet kan erbjuda. Ju fler utbildningsprogram inom teknikområden vars utveckling leder till en stark ökning i efterfrågan på arbetskraft desto bättre förutsättningar för stora regionala effekter. Den långsiktiga utmaningen blir under dessa omständigheter att få till stånd en fortgående förnyelse eller ut- vidgning av portföljen med utbildningsprogram. Sker inte detta finns et en uppenbar risk andelen utbildningsprogram inom teknikområden med snabb tillväxt inte minskar över tiden. I diskussionen av universitetens effekter på den regionala industriella ut- vecklingen läggs förhållandevis stor vikt avknoppningarna från universitet och högskolor. En föreställning är att forskningen vid universitetet eller högskolan skall generera resultat som kan ligga till grund för företagse- tableringar. Ofta relateras i detta sammanhang till erfarenheterna från Silicon Valley, där studenter och forskare vid Stanforduniversitetet har etablerat välkända företag som Hewlett-Packard, Adobe, Silicon Graphics, Sun Micro- system och Cisco. Avknoppningar från de studerade nordiska universiteten är inte lika vanligt förekommande som i Silicon Valley. Nästan inga av avknoppningsföretagen har vuxit och utvecklats till stora globala företag. Det förefaller som om den institutionella strukturen i de nordiska länderna däm- par omfattningen på den entreprenöriella aktiviteten och hämmar tillväxten i de avknoppade företagen. Detta bidrar till att reducera universitets och högskolors potential som en källa till nya företag. Viktigare än som källa till avknoppningar är universitetens och högskolornas bidrag till att öka attraktiviteten hos regionen som plats för lokaliseringar. 7Universitet och högskolor, särskilt de med teknisk fakultet, utgör en attrak- tion för expansiva företag som överväger ny- eller omlokaliseringar. Alla de studerade nio universiteten har bidragit till att nya verksamheter lokaliserats till regioner. Vilka typer av verksamheter som attraheras av ett visst univer- sitet beror bland annat på universitetets egenskaper. Styrkan i den attrak- tionskraft som ett universitet representerar bestäms också av hur många an- dra universitet med ett jämförbart utbildningsutbud som det finns. Ju färre sådana universitet som finns desto större dragningskraft utövar universitetet. Universitet som attraktionskraft innebär att universitetens lokalisering utövar ett starkt inflytande över var expansiva verksamheter inom dynamiska tek- nikområden lokaliserar sin produktion. Därför bestäms den regionala effekt som denna kraft ger upphov till i u stor utsträckning av förekomsten i landet av sådana verksamheter. I de studerade fallen illustreras detta av den stora betydelse Ericsson och NOKIA spelade för expansionen i ett antal univer- sitetsregioner i Sverige och Finland. Ericssons och NOKIAs expansion ska- pade stora regionala effekter i ett antal regioner. Samtidigt bidrog dessa uni- versitets och högskolors förmåga att förse företagen med kvalificerad arbetsk- raft till att en fortsatt expansion i företagen var möjlig. I Danmark och Norge som saknade stora globala telekomföretag var universitetens attraktionskraft svagare. Policyrekommendationer Analysen av universitets och högskolors roll i regionala innovationssystem visar att de under vissa omständigheter kan spela en central roll i en regions ekonomiska omvandling. Universitetens huvudsakliga roll är att förde expan- siva företag inom nya dynamiska teknikområden med kvalificerad arbetsk- raft. Universiteten främjar på detta sätt framväxten av ett nytt näringsliv i re- gionen. Ett universitet som kontinuerligt förmår utveckla utbildningsprogram inom nya dynamiska teknikområden kan sålunda permanenta sin roll som förnyare av regionens näringsliv. Den regionala effekten av et sådant univer- sitet bestäms emellertid också av hur väl företag i det egna landet förmår ut- nyttja den nya teknikens möjligheter. Utan Ericsson och NOKIA skulle de re- gionala effekterna av Universitetet i Uleåborg och Blekinge Tekniska Högskola blivit betydligt mindre. Ovanstående illustrerar storleken på de regionala effekterna av ett universitet eller högskola avgöras av en kombination av planerade insatser, kritiska bes- luta fattade utanför regionen och lyckliga omständigheter. En framgångsrik politik bygger sålunda på att en rad olika beslutsfattare oberoende av varan- dra fattar de ”riktiga besluten”. Komplexiteten i situationen gör att möjligheterna att planmässigt bygga ett framgångsrikt regionalt innova- tionssystem är begränsade. Politiska insatser måste därför ges en mer generell inriktning. Uppgiften blir att ge de institutioner om ingår i det regionala in- novationssystemet rimliga förutsättningar för sin verksamhet samt att skapa ett system av incitament som belönar vissa typer av handlingar. 81. Regional Systems of Innovation The 1970s marked the end of a long period of high economic growth. The growth rate was halved in the OECD countries and unemployment rised. Ini- tially the reading of the history of the 1970s was that “…the most important feature was an unusual bunching of unfortunate disturbances unlikely to be repeated on the same scale, the impact of which was compounded by some avoidable errors in economic policy” (McCracken et..al. 1977;14). The conclu- sion was that the immediate causes of the new economic problems could be understood in terms of conventional economic analysis. The expert group could “… see nothing on the supply side to prevent potential output in the OECD area from growing almost as fast in the next five to ten years as it did in the 1960s…. Whether it is achieved or not will depend heavily on our abil- ity to obtain a desirable level and structure of final demand and the accompa- nying distribution of income without arousing disruptive conflicts, which ex- acerbate inflation (MacCracken et. al. 1977:16). The expert group expressed a strong belief of the strength in a well-balanced Keynesian economic policy. The authorities were expected “… to steer demand along the relatively nar- row path consistent with achieving a sustained recovery”(MacCracken et. Al.1977:19). The lower limit was set by the need for a rate of expansion suffi- cient to encourage a recovery in investment and the upper limit by the point at which a rapid increase in aggregate demand would re-ignite inflationary expectations. According to established theory the great policy challenge was to fine tune the economy so it could pass safely in the narrow strait between economic stagnation and high inflation. Dynamics of capitalist economies Looking back we can see that the experts were wrong. This unusual bunching of disturbances was indeed the start of something new quite different from the fast stable growth of 1950s and 1970s. The old theory was an inappropri- ate tool for understanding the new economic situation. The growth rate in the OECD-countries was reduced from 5,6 per cent per year in the 1960s to 3,7 per cent in the 1970s, while inflation rate increased from 3,7 per cent to 8,6 per cent. The OECD countries became trapped in a situation of stagflation, which made Keynesian economic policy look obsolete. Researcher started to look for alternative perspectives, both genuinely new as forgotten old ones. One of the reinvented perspectives was the Kondratiev cycles. Based on historical data the Russian economist Nikolaj Kondratiev claimed the existence of long waves of an average of about 50 years in the capitalistic economy(Nilsson 1987). The Kondratiev-perspective, which was considered interesting and relevant in the 1930s, became reinvented in the 1970s(Mandel 1972 and Shuman & Rosenau 1974). In the 1980s it became popular to interpret the economic stagnation as a down turn in he Kondratiev cycle. The OECD economies were in a situation similar to the one in the 1920s and 1930(Freeman 1984). Christopher Freeman at Science Policy Research Unit at University (SPRU) of Sussex was one of the most active researchers applying a Kondratiev- perspective. He had noted that “… the upswing of the long waves involves a 9simultaneous or near-simultaneous explosive burst of growth of one or sev- eral major new industries and technologies”(Freeman et. al 1982:80). The up- swing gets its power from some generic innovation, which can be used in a large number of new products and processes. The technology diffusion proc- ess includes a significant element of innovations. Under certain circumstances will such a generic innovation initiate a cumulative growth process main- tained by the growth of new industries, which need further process innova- tions to make use of economy of scale when production volume expand. The multiplier effects of the innovation-based growth further strengthen the growth process. Freeman considered the beginning upswing made possible by changes in the technoeconomic paradigm, which included “… a combination of interrelated product and process, technical, organisational an managerial innovations, embodying a quantum hump in potential productivity for all or most of the economy and opening up an unusually wide range of investment and profit opportunities. Such a paradigm change implies a unique new combination of decisive technical and economic advantages (Freeman & Perez 1988:47-48). Freeman argued that each technoeconomic paradigm was based on a key factor and he saw microelectronics as the key factor in the coming fifth Kon- dratiev upswing. The diffusion of new technologies of wide applicability is capable of impairing a substantial upthrust to the growth of the economic system, creating many new opportunities for investment and employment and generating widespread secondary demands for goods and services. The strength of the upswing depends on the growth potential of the new growth industries. Over time, however, these new technological systems mature and their investment and employment consequences end to change. The upswing continues until a disturbing lack of labour initiate a wage infla- tion spiral. Fast increasing wages are met by increased prices and/or reduced return on investment. Growing pessimism and reduced financial resources obstruct the innovation activities and reduced the diffusion of innovations. The long economic wave is reaching its peak, as was the situation in the 1970s. In this phase of the long wave Freeman considered the role of public policy as crucial. The role of public policy The researchers at SPRU combined a conviction about the existence of long waves in the world economy with a strong belief in the prospect of national governments to manage economic development. They considered public sup- port to enhance the growth of new te